Anders Wennersten wrote:
Han har nu byggt upp en ny affärsidé där han i stället
sammanställer infon på Cdar och har ett intimt samarbete med
Stadsmuseum och stadsarkivet, som dels förser honom med basdata
Här följer lite personliga reflexioner på detta tema.
Släktforskning som folkrörelse (till skillnad från den gamla
adliga hobbyn genealogi) växte fram på 1970-talet och på
1980-talet började dessa folkliga släktforskare använda
persondatorer i arbetet. Ett resultat är föreningen för
Datorhjälp i släktforskningen (
www.dis.se). Både DIS och Sveriges
Släktforskarförbund (
www.genealogi.se) ägnar sig till stor del åt
försäljning av programvara och data på CDROM.
Deras förhållande till upphovsrätten påminner mycket mer om
skivindustrin än om fildelarna. Möjligheten att kopiera fritt
blir mera ett hot än ett löfte. Deras datoranvändning är en
produkt av 1980-talet, då persondatorn (och Microsoft) var den
rebelliska ledstjärnan, i motsats till IBM och stordatorvärlden.
Jag, som i stället för 1980-talets persondatorer, fick mitt
genombrott på 1990-talet med Internet, ser i stället persondatorns
och CDROM:ens värld som instängd och begränsad. Från Projekt
Runebergs webbplats (eller ett mail eller en blogg) kan jag ju
inte "länka" till en CDROM. Däremot kan jag länka till artiklar i
Wikipedia.
Sett ur mitt perspektiv blir produktionen av CDROM eller tryckta
uppslagsverk meningslös. Den lite sämre kvaliteten i Wikipedia är
en marginell brist, jämfört med den totala avsaknad av mening i
CDROM-produkter. Och det är perspektivet det hela handlar om.
De som inte delar mitt nätperspektiv kan det vara mycket svårt att
övertyga om att de ska acceptera kvalitetsbristerna i nätprojekt
som Wikipedia eller Projekt Runeberg. Och för dem som producerar
CDROM blir avsaknaden av försäljningsintäkter också en hög tröskel
att klättra över. När de ser att det ändå finns något användbart
på nätet, som min inscanning av Nordisk familjebok, så får jag
frågor om jag inte borde ge ut den på CDROM eller DVD också. För
eftersom de här människorna är så invanda vid CDROM, så har de
aldrig skaffat bredband utan har kvar sina modem.
Om vi ska lyckas värva lokalhistoriker och släktforskare till
Wikipedia, så tror jag att vi endera måste hitta de undantag till
individer som redan har rätt perspektiv, eller komma på ett sätt
att "vrida rätt" perspektivet hos de övriga. Det krävs att de
inser någon avgörande fördel med "vårt sätt" att arbeta (fria
licenser, inga försäljningsintäkter, allting på nätet).
--
Lars Aronsson (lars(a)aronsson.se)
Aronsson Datateknik -
http://aronsson.se